I nunnornas våld

Pingvinklädda, helbrägdagörande surfittor... eller gladlynta, dokförsedda frälsare? Ni får själva avgöra/gissa hur det ligger till. Själv vet jag dock svarete, emedan hondjuren ovan tilltvingade sig mig medelst våld och höll mig slagen i bojor i Salas svartaste jävla kloster [Försäkringskassans fikarum] under en tidsperiod som kändes som eoner. Det var bara att buga och nicka, suga och slicka - göra som man blev tillsagd om man inte ville få kuken avskuren och uppkörd i örat. Nedan följer en rimmad betraktelse över vad som hände, skriven under religiösa vanföreställningar och meskalinpsykoser.


+ + +


I nunnornas våld

Jag måste en sak nu för er få berätta
Jag hålls fången i nunnornas vidriga sal
Där tvingas jag massor av synder förrätta
Inför hermafroditer och dess personal

Och nunnornas hat det går inte att stoppa
De förnedrar min kropp som är sargad och späd
I dopfuntens kärr vill de ständigt mig doppa
De tar mina drömmar, de tar all min säd

För i nunnornas lössläppta kloster
Plågas jag med paternoster
De pressar i mig nån mat
Som de kallar oblat
Inte konstigt att jag snart blir helt desperat

Ja, nunnorna utnyttjar mig som är liten
Deras smittade slidor trycks mot ansiktet mitt
Jag får blott nattvardsvin, de dricker spriten
Och vältrar sig i pulver - så skimrande vitt

Min stolthet är inte det enda jag sväljer
Även deras sekret med en smak utav dy
Det finns ingen nåd fast jag hostar och kväljer
Jag är fast här för evigt, jag kan aldrig fly

För i nunnornas lössläppta kloster
Räcker det inte med plåster
För att bota de sår
Jag har fått efter år
Av bondage och bukkake, det har satt sina spår

Med skändad lekamen och sårigt organ
Med gamla tamponger långt uppe i kran
På blödande knän och med snedvriden rygg
Ber jag till den som skall hålla mig trygg:

Gud som haver barnen kär
Se till mig som slavpojk är
Vart jag mig i klostret vänder
Smeks min kropp utav Guds händer
Gud han kommer när det går
Sprider säd i mina sår*